Diagnoser- Vad är vad?

Diagnoser- Vad är vad? Vad är skillnanden mellan högfungerande autism och Aspbergers?

 

AS/Aspberger Syndrom betraktas som en lindrig form av autism eller som autism hos normal- eller välbegåvade personer. As personer har i regel vanlig begåvning (normal) men med följande gemensamma svårigheter, begränsning i förmåga till socialt umgänge, begränsande intressen,tvångsmässighet, tal och språk och kommunikationsproblem, samt motorisk klumpighet. Trots normal intelligens har de svårigheter med förmågan till inlevelse, att få sammanhang och mening i sina upplevelser, att kunna organisera sin tillvaro. Detta leder till problem i kontakten med andra människor, men oxå svårigheter att klara vardagens, skolans och yrkeslivets krav. Vid AS har man oftast haft en normal tal och språkutveckling innan tre års åldern.

Mer om Aspberger Syndrom kan ni läsa här

 

HFA- Högfungerande autism, har haft en mer avvikande utveckling vad det gäller tal och språk utvecklingen, i de första levnadsåren.As och HFA kan båda definieras som autism hos normal och välbegåvade personer. Istället för HFA är det egentligen mer riktigt att säga högfungerande person med autism. Anledningen är att det är personen som är högfungerande. Högfungerande beskriver alltså inte vilken svårighetsgrad autismen har.

 

AS är en diagnos som finns beskriven med ett antal diagnoskriterier. HFA är däremot inte en egen diagnos. Den egentliga diagnosen heter autistiskt syndrom. Med andra ord så är dessa två lika i vuxen ålder skiljer sig i småbarns åldern

 

Autistiska drag: Vid autistiska drag uppfylls inte kriterierna för diagnosen autism eller AS. Ibland bedömer läkarna att ett barn har en störning inom autismspektrumet, men att barnet inte uppfyller alla kriterier för autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom. Då kan diagnosen istället bli autismliknande tillstånd, atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen.

 

Autism: Pratar inte eller oförståligt tal innan 3:års åldern samt sen utveckling.

Mer om autism kan ni läsa här

 

Här kan ni läsa mer om Diagnoskriterie

(Fakta är hämtat från HjärtefrågorNPF  A Calen mfl)

 

 

 


Annonser

Trotssyndrom-ODD

Trotssyndrom är en beteendestörning som ofta drabbar dem som har andra neuropsykiatriska problem. Förkortningen ODD står för Oppositional Defiant Disorder. Trotssyndrom och andra beteendestörningar, som uppförandestörning (CD), är något man ofta utvecklar då omgivningen, exempelvis föräldrar, anhöriga och skolan, ställer krav på en som man inte klarar av att leva upp till.

Barn som gör allt de kan för att ”fungera och vara normala” men ändå kallas lata, ointresserade och korkade (vilket är vanligt för barn med exemelvis ADHD eller Asperger och liknande), kan mycket väl utveckla trotssyndrom.

Ungefär 65% av de som har ADHD beräknas ha ODD. För ”vanligt folk” kan ODD och CD vara mycket svårt att skilja från exempelvis ADHD.En person som har ODD saknar förmågan att se sammanhang. De har svårt att se och ta ansvar för sin skuld i uppkomna situationer. De känner ofta att de behandlas orättvist av omgivningen.

Av någon anledning verkar det som att mammorna till barn med ODD är mest utsatta. Ofta har de så svårt att kontrollera barn med dessa problem, att det till slut uppkommer situationer som är riktigt otrevliga. Exempelvis kan tonåringar med dessa problem ge sig på sina mammor med fysiskt våld.Problemen märks tydligast i hemmet och är vanligast hos barn upp till 10 års ålder.Om man inte behandlar dessa problem, finns det en stor risk att dessa personen fastnar i ett beteende där den söker negativ uppmärksamhet.

Det är heller inte ovanligt att personer med ODD även utvecklar uppförandestörningar (CD). CD står för Conduct Disorder och dessa personer går ett snäpp längre. De utvecklar antisociala beteenden, som exempelvis att de skolkar, snattar, stjäl, förstör och misshandlar andra människor.Studier inom detta har visat att 20-30% av de yngre barnen och 40-60% av de äldre barnen med ADHD även har CD. För de barn som har dessa problem även efter 18 års ålder, klassas det som ASPD (antisocial personlighetsstörning).Risken för framtida kriminalitet hos personer med trotssyndrom anses vara hög.

Symptom på trotssyndrom

De vanligaste symptomen är att den drabbade blir aggressiv, trotsig, labil, bråkig, fientlig, hämndlysten, självhävdande med mera.

Diagnos

För att kunna ställa diagnosen ODD måste minst fyra av nedanstående kriterier ha uppfyllts, och under minst sex månader i sträck.

  • Tappar ofta besinningen
  • Grälar ofta med vuxna
  • Trotsar ofta aktivt eller vägrar underordna sig vuxnas krav och regler
  • Förargar ofta andra med avsikt
  • Skyller ofta på andra för egna misstag eller dåligt uppförande
  • Är ofta lättretad och stingslig
  • Är ofta arg och förbittrad
  • Är ofta hämndlysten eller elak

Många av ovanstående kriterier finns även hos normala barn/tonåringar som inte har ODD. Därför måste problemen vara omfattande och ha funnits över en längre tid. Normalt trots, eller dåligt beteende, som då och då uppkommer hos barn och tonåringar, räcker alltså inte för en diagnos.

Behandling

Eftersom det är en beteendestörning är det ju en del av ens personlighet och därmed svårt att få bort helt. Men behandling (i form av terapi) finns, så att man kan lära sig att hantera detta. Och ju äldre man blir, desto mer lär man sig om hur man bör bete sig och om hur man skall vara för att passa in i den ”normala” normen. Därför är det inte lika vanligt bland vuxna som hos barn upp till tonåren. Har du, eller ditt barn trotsyndrom – eller misstanke om att du/barnet har det finns – kontakta öppenvården/BUP i din kommun och be om råd och hjälp.

Autismspektrat

Diagnoserna inom autismspektrumet ligger under den gemensamma rubriken Genomgripande störningar i utvecklingen (eller Genomgripande utvecklingsstörning).

Autistiskt syndrom, även kallat Kanners syndrom, klassisk autism och infantil autism.

Aspergers syndrom, en form av autism hos personer som har en normal begåvning. Aspergers syndrom används ibland synonymt med autism hos personer med begåvning inom normalvariationen (som ibland också kallas högfungerande autism).

Atypisk autism eller autismliknande tillstånd innebär att personen uppfyller många men inte alla kriterier för autistiskt syndrom eller för Aspergers syndrom. Benämningen genomgripande störning i utvecklingen UNS (Utan Närmare Specifikation) används också ibland, men är inte så vanlig på svenska.

Desintegrativ störning, eller Hellers syndrom efter den forskare som först beskrev tillståndet. Tillståndet innefattar svår förlust av färdigheter efter 2 års ålder.

Retts syndrom är en funktionsnedsättning som kan medföra autismsymtom. Syndromet är placerat tillsammans med ovanstående diagnoser i diagnosmanualerna. De flesta forskare är dock ense om att Retts syndrom inte hör hemma inom autismspektrumet, bland annat därför att det även ger fysiska symtom.

Autistiska drag är inte en diagnos, utan används ibland som tillägg till annan diagnos när symtom inom autismspektrumet finns men inte så att kriterierna för en autismspektrumdiagnos uppfylls.
Mer om dessa diagnoser finns att läsa om på Autism och Aspergerförbundets hemsida

Tvångssyndrom-OCD

Tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder) är ett vanligt funktionshinder som drabbar minst två procent av befolkningen. Symtomen är tvångstankar och tvångshandlingar.
Tvångstankar kan beskrivas som ihållande, inkräktande tankar och fantasier som ger upphov till ångest, oro eller äckelkänslor. Till exempel ”tänk om jag orsakar en brand” eller ”tänk om jag slänger bebisen i golvet”.
Tvångshandlingar är ritualer som utförs för att dämpa ångest eller för att förhindra att något hemskt ska inträffa. Det kan handla om att vidröra saker på ett systematiskt sätt eller att genomföra upprepade kontroller av exempelvis spisplattor eller vattenkranar.
Orskaerna till tvångssyndrom är inte helt kända, men forskning tyder på att signalsubstansen seratonin spelar en viktig roll. Inte bara överskott eller brist på serotonin utan snarare störningar i samspelet mellan olika nervbanor där serotonin är en av flera pusselbitar.

Tourettes Syndrom

Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som visar sig genom upprepande reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. Det är delvis ärftligt och ofta kombinerat med andra neuropsykiatriska funktionshinder. Det är vanligt att symptom på till exempel ADHD eller OCD visar sig först och att de drabbade även lider av dyslexi, ångest eller depression.
Koprolali
Många förknippar Tourettes syndrom med ofrivillga utbrott av fula ord eller socialt opassande kommentarer. Till exempel könsord, avföringsord eller sexuella anspelningar. Det kallas koprolali och har en fysisk motsvarighet som heter kopropraxia och visar sig genom obscena gester.I själva verket är det långt ifrån alla som har Tourette som utvecklar koprolali eller kopropraxia. Det går inte att förutsäga vilka som kommer att drabbas men de som drabbas mår ofta mycket dåligt
Symtom
Symtomen på Tourettes syndrom visar sig vanligtvis kring sjuårsåldern, men kan debutera både tidigare och senare. Det brukar börja med tics i ansiktet såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser som ofta flyttar sig till halsen, skuldrorna och överkroppen. Andra tidiga symtom brukar vara ryckningar i en arm eller ett ben.
De vokala ticsen debuterar vanligtvis senare. I början uppträder de ofta som ”normala” snusningar och harklingar, men utvecklas sedan till ljud, läten och ibland ord eller hela meningar. Det är typiskt att ett symtom avlöses av ett annat och att symtomen ökar och minskar i styrka i olika perioder. Hos de som har flera neuropsykiatriska diagnoser är det vanligt att symtom på ADHD eller OCD märks före symptomen på Tourette.

Språkstörningar

En språkstörning innebär betydligt större svårigheter med att förstå och producera språk jämfört med andra i samma ålder. Mellan fem och åtta procent av alla förskolebarn har någon form av språkstörning. Problemen brukar uppmärksammas på BVC och diagnostiseras  i tre- till fyraårsåldern.
Om barnet för övrigt utvecklas normalt talar man om specifik språkstörning, men i många fall är språkstörningen kombinerad med koncentrations-svårigheter, perceptionsproblem och dålig motorik. Då kan de samlade problemen leda till att barnet så småningom får en neuropsykiatrisk diagnos.
Talstörning
Talstörning är en variant av språkstörning som innebär svårigheter med talet som beror på munnens motorik. Det handlar inte om muskulär svaghet utan om hjärnans rörelsestyrning. Barnet vet vad det vill säga, men hjärnan skickar inte korrekta instruktioner till munnen.

Orsaker
Språkstörningar kan vara ärftliga men har ingenting med uppväxtmiljön att göra. Möjliga orsaker är upprepade öroninflammationer i tidig ålder, graviditets- och förlossningskomplikationer samt minnesproblem som påverkar ordförrådet. Det är ofta flera saker som ligger bakom en språkstörning och ibland går det inte att hitta någon förklaring.
Mer om språkstörningar
På Afasiförbundets webbplats finns flera olika böcker om språkstörningar.

Autism

Autism kännetecknas av svårigheter med socialt samspel, kommunikation och inlevelse. Symtomen brukar visa sig innan tre års ålder och diagnosen är vanligare bland pojkar än flickor.
De flesta (70 procent) som har autism har också en utvecklingsstörning. Graden av utvecklingsstörning varierar. Om en autistisk person har normal begåvning brukar man kalla det för högfungerande autism. De personerna får oftast diagnosen Aspergers syndrom. Det är också vanligt med epilepsi, syn- och hörselskador, tics och sömnsvårigheter.

Personer med autism fastnar lätt i oväsentliga ritualer och rutiner och utvecklar ofta överdrivna specialintressen. De brukar ha svårt att uppfatta ett helt sammanhang, men kan vara bra på att uppfatta detaljer.
Symtom på autism
Personer med autism har svårigheter med socialt samspel, kommunikation och inlevelse. Föräldrar till autistiska barn känner oftast tidigt på sig att något är fel när de märker att det är svårt att få kontakt med barnet.

Socialt samspel
Personer med autism har svårt att kommunicera med kroppsspråk och gester och undviker ofta ögonkontakt.  Deras kroppsspråk kan vara enformigt och inte anpassat till den situation de befinner sig i.
Många har svårt att dela med sig av känslor och intressen och svårt att förstå hur andra tänker och känner. Det leder till att barn med autism ofta har problem med att leka med jämnåriga och skaffa kamrater. Vuxna har svårt att skapa relationer och umgås med andra vuxna.

Kommunikation
Barn med autism brukar ha nedsatt kommunikationsförmåga och försenad talutveckling. En del talar inte alls och många av de som har ett fungerande tal brukar ändå ha svårt att prata med andra eftersom de har svårt att anpassa sig till den de pratar med.
Även vuxna har svårigheter med kommunikation. De kan ha ett spontant och välutvecklat språk men ändå ha svårt att förstå och tolka det som sägs. Men många (40 procent) utvecklar aldrig något talat språk alls. Därför behöver personer med autism lära sig att kommunicera på andra sätt, till exempel med hjälp av bilder.

Udda och upprepande beteenden och intressen
Personer med autism kan fixera sig vid onödiga rutiner och ritualer eller överdrivna intressen. Hos barn kan det till exempel vara fixering vid föremål som är blänkande eller snurrande.
Många personer med autism har självstimulerande beteenden av olika slag. Allt från att de viftar med händerna framför ögonen till att de slår händerna i saker. Intressen och ritualer tar ibland upp så mycket tid att de blir ett hinder för inlärning och andra aktiviteter.

%d bloggare gillar detta: