Artiklar om NPF

Tv, Radio  mfl om Npf:

Lyssna på programmet på STUDIO 1, P1 och Per Fernqvist pappa till en son med adhd och autism, Eva Nordin-Olson ordförande Autism- och aspbergersförbundet ochBengt Hansell Ekots reporter i skolfrågor. 17-timmen..

Rapport – Bakterier påverkar hjärnan Bakterier påverkar hjärnan Varför får egentligen vissa barn autism eller ADHD? Ja, det är en fråga som många forskare brottas med och nu har man kommit fram till att vår normala bakterieflora i magen. (1 februari 2011)

Debatt – Eftersnack 27/1: Kan mjölkfri kost förbättra autism? Autism, kost, mjölkfri, kärnfrisk familj, gluten. (27 januari 2011)

Allt fler barn får sömnmedel Sömnmedel. Melatonin ges till personer med adhd och autism och som har sömnrubbningar (21 januari 2011)

 

Lärare saknar kunskap om barn med autism Lärare saknar kunskap om barn med autism Barn med autism och asperger får sällan den hjälp de har rätt till i skolan.

☞ Björklund: ”Det är bedrövligt” (Onsdag 29 december 2010 kl 11:35, Ekot)

 

Svårt få hjälp till barn med autism Svårt få hjälp till barn med autism Det har blivit svårare för barn att få rätt till personlig assistans. Det hävdar Autism– och 

Barnen kan utsättas för faror (Måndag 27 december 2010 kl 11:00, Ekot)

 

Barn med autism får för lite stöd i skolan Barn med autism får för lite stöd i skolan I många kommuner får barn med autism och Aspergers syndrom för lite stöd i skolan.

☞ Finns ingen samlad strategi (Onsdag 29 december 2010 kl 03:00, Ekot)

 

♥♥♥♥♥


Aftonbladets artiklar 2011

David, 29, tål inte stressDen 1 november fyller David God i Borås 30 år. Då dras hans aktivitetsersättning in. David God har adhd i kombination med drag av autism. Läkaren vill sjukskriva honom – men efter trettio gäller andra, tuffare regler. (7 feb 2011)

Forskare varnar: Många barn lider av D–vitaminbrist. Kan öka risk för cancer, benskörhet och en mängd andra sjukdomar
En ny svensk studie visar att så många som vart fjärde barn riskerar att drabbas av D–vitaminbrist.
Finland har nyss höjt sina rekommendationer för D–vitamin till barn.  På Läkemedelsverket utreder man om det behövs en höjning även i Sverige. (14 jan 2011)

♥♥♥♥♥


GP artiklar 2011:

Del 1 Färdiga modeller stoppar inte mobbning Färdiga anti-mobbningsmodeller kan aldrig ersätta att det är de vuxna i skolan som ansvarar för att skapa en god social miljö och som tydligt ska visa – varje dag – att retningar, knuffar, slag, öknamn och mobbning aldrig är tillåtet, skriver Lisbeth Pipping. (GP 1 feb 2011)

Del 2 Skolverket lämnar skolorna i sticket I fredags presenterade Skolverket sin slutrapport om de åtta vanligaste programmen som används mot mobbning i skolorna. Sättet man har valt att kommunicera rapporten på är ett slag i ansiktet på alla som jobbar med att förebygga och stoppa mobbning, skriver Åsa Carlsson och Katarina Rosenqvist, Friends. (GP 3 feb 2011)

♥♥♥♥♥


Skolverket:

Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning

♥♥♥♥♥


Expressens artikelserie 2011:

Del 1 ”Lika befängt att vara rädd för personer med aspergers som för närsynta” Gång på gång nämns det: ”Mördaren hade Aspergers syndrom”.
Men vad är egentligen aspergers – och finns det en koppling till allvarlig brottslighet? Svaret är nej.
Expressen startar i dag en artikelserie för att ge den sanna bilden om Aspergers syndrom. (8 feb 2011)

Del 2 ”När jag förstår att jag sårat någon blir jag förkrossad” Gång på gång nämns det: ”Mördaren hade Aspergers syndrom”.
Men vad är egentligen aspergers – och finns det en koppling till allvarlig brottslighet? Svaret är nej.
Expressen startar i dag en artikelserie för att ge den sanna bilden om Aspergers syndrom. (8 feb 2011)

Del 3 Diagnosen kan inte förklara morden Ragnar Nilsson, 21, har Aspergers syndrom – men fick aldrig någon hjälp.
Så småningom blev han svårtpsykiskt sjuk. Då mördade han sin styvfar och två syskon. Det är verkligheten bakom trippelmordet i Härnösand.
Men: det var inte asperger som orsakade det hemska brottet. (9 feb 2011)

Del 4 Anna Bäsén: Försöker nyansera rapporteringen ”Tack! Som stolt faster till aspie-Johannes är jag glad över att ni lyfter frågan.”
Efter gårdagens reportage har många med Aspergers syndrom och deras anhöriga hört av sig och tackat för att Expressen nyanserar bilden av denna funktionsnedsättning. Vi är förstås väldigt glada och tacksamma över responsen. (9 feb 2011)

Del 5 Professor Gunilla Brattberg: Jag ger mig aldrig Gunilla Brattberg, 66, är läkare och professor och har skrivit 27 böcker. Utan min funktionsnedsättning – Aspergers syndrom – hade jag inte varit lika framgångsrik, säger hon. Gunilla fick sin diagnos när hon var 55 år (10 feb 2011)

Del 6 Elever med asperger får stöd På Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm finns cirka 40 mentorer som hjälper studenter med Aspergers syndrom. Studenterna får bland annat stöd i sina sociala kontakter. (10 feb 2011)

Del 7 ”Om mina barn får Aspergers skulle jag välkomna det” I tre dagar har Expressen berättat om sanningen bakom diagnosen Aspergers syndrom,
Vi har fått mängder av glada mejl från läsare. Många vill berätta själva om hur de hanterar sin funktionsnedsättning.
I dag möter vi Tommy, 27, som arbetar som chef.Tommy Mäkelä, 27, har Aspergers syndrom. Och är en gift småbarnspappa som bor i radhus och jobbar som verksamhetschef.
– Bra att Expressen skriver om asperger. Jag är tacksam för att jag är annorlunda, säger han. (11 feb 2011)

Del 8 Emil, 13, har asperger och är en mästare på vikkonst. ”Skriv om våra barn!” Expressens artikelserie om att leva med Aspergers syndrom har fått ett varmt mottagande av läsarna. De flesta som hör av sig är föräldrar till barn med asperger, och de vill läsa mer om barn som har diagnosen. Därför avslutar vi serien med att berätta om Emil Jonsson, 13. (12 feb 2011)

Del 9 Läsarna berättar om sina barn med aspergers syndrom Vi har fått många reaktioner från er läsare om vår serie om aspergers syndrom. Här är några reaktioner som kommit in. (12 feb 2011)


♥♥♥♥♥


SvD artikelserie 2010:

Del 1 Diagnos för vem – skolan eller eleven? Adhd- och autismdiagnoser ökar kraftigt bland barn. Idagsidans nya serie handlar om vilket stöd barn med svårigheter får i skolan. Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, anser att skolan måste bli mycket bättre på att anpassa undervisningen efter varje barns behov, oavsett om de har en diagnos eller inte. (25 okt 2010)

Del 2 ”Jag fick alltid skulden” ADHD-STÄMPLAD. Viktoria fick diagnosen adhd i tredje klass. Hon vet hur det känns att vara det där hopplösa barnet som bara stör, alltid har en elevassistent i släptåg och alltid får skulden. Hennes önskan är att lärare ska förstå hur viktigt det är att få känna sig som en i klassen. Själv har hon nu fått sin revansch. (26 okt 2010)

Del 3 Diagnos kan ge stöd som inte hjälper SKOLSTÖD. Många föräldrar ser en diagnos som dyslexi eller adhd som nyckeln till att deras barn ska få hjälp i skolan. Diagnoser ger visserligen extra stödresurser, men de är inte alltid anpassade efter barnets specifika behov och kan till och med försvåra för barnet, visar Joakim Isakssons avhandling. (27 okt 2010)

Del 4 Här kan endast skolan få bakläxa OLIKA BEHOV. Många skolor är alldeles för dåliga på att anpassa undervisningen efter elevers olika behov, visar en ny rapport från Skolinspektionen. Men på Gustav Adolfsskolan i Alingsås är det undervisningen, och inte eleverna, som får bakläxa när resultaten uteblir. (28 okt 2010)

Del 5 Forskning ska ge barnen upprättelse Många barn med neuropsykiatriska funktionshinder har blivit missförstådda och misslyckats i skolan. Nu görs forskningssatsningar för att förbättra behandling och pedagogik. När kunskapen ökar framstår dagens diagnoser som ganska trubbiga verktyg för att förstå och hjälpa de här barnen. (1 nov 2010)

Del 6 Prylar och knep räddar vardagen. PRAKTISKA PRYLAR. Behandlingen av barn med neuropsykiatriska funktionshinder är främst specialpedagogik, hjälp med struktur, planering och inte minst belöning. Och det är en pedagogik där mycket fungerar förbluffande bra även på de 25 i klassen som inte har någon diagnos. I dag finns också hjälpmedel som kan underlätta. (2 nov 2010)

Del 7 ”Man kan inte räkna bort folk” MOTSTÅND. Theresa-Lee Zonars har känt sig som ett tjatmonster i kontakterna med skolan. Det är inte alltid hon mötts av varma leenden i korridoren. Första terminen när hennes son Simon gick i ettan var en pärs med ständiga möten i skolan. (3 nov 2010)

Del 8 ”Sonen blev deprimerad” IDAG SAMTAL. Hur barn med behov av extra stöd bemöts i skolan varierar stort – det vittnar inte minst läsarreaktionerna om. Några har fått precis den hjälp de behöver, för andra har skolan varit en enda lång kamp för att bli förstådd. Här är några av berättelserna. (4 nov 2010)

♥♥♥♥♥

Äldre artiklar

Hjälp till autistiska barn minskar Allt fler barn diagnostiseras med autism. Enligt Socialstyrelsen ökar nydiagnostiseringarna med 20 procent per år. Samtidigt får allt färre autistiska barn personlig assistens, rapporterar Sveriges Radios Ekot. (DN 2010-12-27)

Forskare: adhd har genetiska orsaker Brittiska och isländska forskare har hittat de första starka bevisen för att adhd har genetiska orsaker. De har funnit flera förändringar i arvsmassan hos unga personer med adhd. (DN 2010-10-01)

Sena adhd-diagnoser för flickor Autism hos normalbegåvade flickor upptäcks ofta inte förrän i nioårsåldern och adhd först när flickorna blir 13 år. Bara var tionde flicka får rätt diagnos från start, visar barnpsykiatern Svenny Kopp i en avhandling. (DN 2010-09-19)

Nya autismgener upptäckta En rad nya gener har upptäckts som kan utlösa autism. Förvånansvärt nog har många av genvarianterna inte ärvts av föräldrarna. I stället tycks felen uppstå när spermier och ägg bildas. Det framgår av den hittills största studien av de genetiska orsakerna till autism och relaterade mentala störningar. (DN 2010-06-09)

”Det allvarligaste är bristen på kunskap”När socialtjänsten har att göra med barn som misstänks ha något autismspektrumtillstånd, måste kompetens om funktionsnedsättningen alltid kopplas in. Det säger Eva Nordin-Olson, läkare och ordförande i Riksföreningen autism, och Ragnar Olinder, förbundsjurist. (DN 2009-09-30)

Autistiska barn ska få bättre stöd Trots att nästan en procent av alla barn föds med någon form av autism, är kunskaperna så dåliga att bara ett fåtal får en fungerande behandling. (DN 2009-04-02)

”Barnet i glaskulan” ”Barnet i glaskulan Fakta, frågor och råd – om barn med autism” Birgitta Rubín (Norstedts) (DN 2006-09-07)

Lästips för både syskon och föräldrar (DN 2006-10-14)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: