Hjärtefrågor NPF!

Välkommen till Vår blogg Hjärtefrågor NPF, om att leva med NPF = NeuroPsykiatrisktFunktionshinder

Här är tänkt att vi ska försöka sprida så mycket kunskap som möjligt om NPF med hjälp av varandra. Vi vill dela med oss av kunskaper, länkar, råd och tips. Diskutera erfarenheter och försöka hitta lösningar på de problem som kan uppstå. Vill ni berätta er egen historia eller skriva ett inlägg så kan ni maila oss på hjartefragornpf@hotmail.se , det går förstås bra att vara anonym om man vill.

Kommer det fram intressanta saker i kommentarerna så gör vi ett inlägg av det så det blir en särskild fråga som man kan diskutera i kommentarsfältet. En särskild sida för tips och råd finns här, dela med er av era bästa tips, hur ni gjort för att få barnet att äta,sova, eller annat som kan vara problematiskt. Söker ni efter något specifikt så kan ni skriva in ett ord i sökrutan som är uppe till höger under loggan, tex ADHD, Matvägran, Skola etc.

(Autism, Aspergers syndrome, ADHD, ADD, ODD, OCD, Tourettes mfl)

*Klistrat inlägg*

Tips & idéer på bildstöd

© Bild ♥NPF Nina

Här är en pärm med en sida för varje dag, i dom rätta färgerna som varje veckodag står för. I pärmen sitter schemabilderna i rätt ordning som är utvalda i förväg så brukaren själv klarar att själv sätta upp sitt schema för nästa dag.

 

© Bild ♥NPF Nina

För att ha ordning på alla bilder kan man ha dem lådor med olika fack där man har märkt upp dom olika kategorierna så det går snabbt kan hitta rätt bilder när dom behövs.

 

© Bild ♥NPF Nina

Här är ett förslag på hur ett schem kan se ut.  Just detta är ett två-veckorsschema. Färgerna är internationella; Måndag – Grön, Tisdag – Blå, Onsdag- vit, Torsdag – Brun, Fredag – Gul, Lördag – Rosa och Söndag – Röd.
Överst under varje dag sitter bilder på skola och korttids och vilka som jobbar respektive dag. Där är också ”IDAG” utmärkt med en svart prick. Till vänster finns ett mer detaljerat schema över dagen ”IDAG”.
Till höger finns en översikt på det som är viktigt för den enskilda individens bilder. Det kan tillexempel vara bilder som används dagligen, bilder på personer och saker som återkommer ofta i schemat.
Scheman med pictogram bilder.                          © Bild Tess

© Bild ♥NPF Nina

För att tydligt visa händelser som är återkommande och som behöver stöttas lite extra kan man göra några ”sago-böcker” som handlar om brukarn i olika situationer som hon känner igen sig i. Här är några exempel; ”Sandra på morgonen” och ”Sandra på kvällen” och ”Sandra i skolan” och ”Sandra rider”

 

© Bild ♥NPF Camilla

En enklare variant av bildstöd är att ha några få bilder som visar dagens innehåll i stora drag. Här är bilderna kombinerade med text för de barn som kan läsa lite.

© Bild Tess

 

Exempel på övriga ställen som man kan använda bildstöd på är;

  • Toaletten – Hygienrutiner
  • På & Avklädnings scheman – bilder som visar i vilken ordning man klär på och av sig.
  • Ordning & reda – Bilder som visar var saker och ting finns
  • Vid mat situationer
  • I affären- Vad skall handlas osv

 

Vad behövs för att göra bilder:

  • Bildprogram (ev. utskrivet från HAB)
  • Digitalkamera – Gör personliga bilder
  • Skrivare för färg (alt multiskrivare – kopiator)
  • Laminerings apparat samt lamineringsplast
  • Färgade papper för veckoschemat
  • Kopieringspapper
  • Sax
  • Kardborre tejp

 

Olika bildprogram som stöd

Ett hjälpmedel som många barn och ungdomar  med NPF får hjälp med är bildstöd på grund av nedsatt kommunikationsförmåga och försenad talutveckling. En del talar inte alls och många av de som har ett fungerande tal brukar ändå ha svårt att prata. Därför behöver personer med npf lära sig att kommunicera på andra sätt, till exempel med hjälp av bilder.

Det ser olika ut i olika landsting hur man får tillgång till dessa bilder. För det mesta skrivs dem ut via den Habilitering i det landsting man tillhör men det förekommer också att man får låna en pärm med ett formulär  som man fyller i vilka bilder av Nilbilder, pictogrambilder  eller pcs-bilder som man behöver och sedan får man dem hemskickade från habiliteringen.

De flesta bilderna är ganska lika varandra och fungerar på nästan samma sett men ett program, Pictogram skiljer sig en del mot de övriga. Dessa bilder är tecknade  i vitt mot svart bakgrund. Äldre barn och ungdomar väljer oftast Pictogram än de färgglada ritade bilder som exempel Boardmaker.

I vissa program kan man dessutom lägga in egna foto och bilder som passar den enskilda individen.

Läs även ”Tips & idér på bildstöd”

Pictogram.

Pictogram är ett system av bildliknande grafiska symboler tecknade i vitt mot svart bakgrund.

Varje symbol står för ett ord eller begrepp. Pictogram kan användas som
– stöd för kognition, minne,
– alternativ till det skrivna språket för den som annars uttrycker sig med Tecken som AKK i närkommunikation,
– skyltning i offentlig miljö.

Webbsida:  Pictooline

Nilbild.

Det svenska Nilbild består av cirka 600 symboliska färgteckningar. Teckningarna är indelade enligt ämne i 32 grupper. Bildsamlingen består av bilder som lämpar sig både för barn och vuxna.

Olika webbsidor för Nilbilder: NilbilderWebb-hida

PCS-bilder.

PCS-bilder är enkla ritade bilder. På finska finns över 9000 PCS-bilder tillgängliga, både i färg och svartvita.

Widgit.

Syftet med symbolsystemet Widgit är att förklara betydelsen av ett skrivet ord med hjälp av en symbol. Symbolerna har därför designats så enkla och rena som möjligt med fokus på förklaringen av ordet och utan onödig information.

Den svenska versionen av symbolsystemet utvecklas av Hargdata AB (www.hargdata.se) och symbolerna har funnits tillgängliga på svenska sedan år 2000. Programvaror där Widgit symbolsystem ingår används i dag i många skolor och andra verk- samheter över hela landet.

Symbolsystemet innehåller idag mer än 10 000 symboler och utökas kontinuerligt utifrån önskemål från användarna. Pdf-fil

Webbsida: Hargata Widgit

Boarmaker.

Boarmaker är ett program för att skapa underlag för kommunika- tion med symboler. Över 3000 bilder finns i programmet, både i svart-vitt och i färg. Det är möjligt att utöka bilddatabasen med egna bilder. Genom att använda de färdig ritade tomma överlägg som finns i programmet går det enkelt att skapa egna överlägg till många olika talapparater. Pdf-fil


In Print.

In Print är ett mångsidigt redskap för att skapa ”trycksaker” med bilder och symboler som används för kommunikation. In Print är ett kraftfullt redskap för att skapa böcker, nyhetsblad, scheman, veckobrev, bildstödskarotr, överlägg till samtalsapparater mm. Talsyntes med rösten Ingrid ingår. Pdf-fil

Diagnoser- Vad är vad?

Diagnoser- Vad är vad? Vad är skillnanden mellan högfungerande autism och Aspbergers?

 

AS/Aspberger Syndrom betraktas som en lindrig form av autism eller som autism hos normal- eller välbegåvade personer. As personer har i regel vanlig begåvning (normal) men med följande gemensamma svårigheter, begränsning i förmåga till socialt umgänge, begränsande intressen,tvångsmässighet, tal och språk och kommunikationsproblem, samt motorisk klumpighet. Trots normal intelligens har de svårigheter med förmågan till inlevelse, att få sammanhang och mening i sina upplevelser, att kunna organisera sin tillvaro. Detta leder till problem i kontakten med andra människor, men oxå svårigheter att klara vardagens, skolans och yrkeslivets krav. Vid AS har man oftast haft en normal tal och språkutveckling innan tre års åldern.

Mer om Aspberger Syndrom kan ni läsa här

 

HFA- Högfungerande autism, har haft en mer avvikande utveckling vad det gäller tal och språk utvecklingen, i de första levnadsåren.As och HFA kan båda definieras som autism hos normal och välbegåvade personer. Istället för HFA är det egentligen mer riktigt att säga högfungerande person med autism. Anledningen är att det är personen som är högfungerande. Högfungerande beskriver alltså inte vilken svårighetsgrad autismen har.

 

AS är en diagnos som finns beskriven med ett antal diagnoskriterier. HFA är däremot inte en egen diagnos. Den egentliga diagnosen heter autistiskt syndrom. Med andra ord så är dessa två lika i vuxen ålder skiljer sig i småbarns åldern

 

Autistiska drag: Vid autistiska drag uppfylls inte kriterierna för diagnosen autism eller AS. Ibland bedömer läkarna att ett barn har en störning inom autismspektrumet, men att barnet inte uppfyller alla kriterier för autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom. Då kan diagnosen istället bli autismliknande tillstånd, atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen.

 

Autism: Pratar inte eller oförståligt tal innan 3:års åldern samt sen utveckling.

Mer om autism kan ni läsa här

 

Här kan ni läsa mer om Diagnoskriterie

(Fakta är hämtat från HjärtefrågorNPF  A Calen mfl)

 

 

 


LSS- Lag om Stöd och Service

LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade!
Ta gärna hjälp av ett assistans bolag när man söker.

Exempel på assistans bolag är:

– Din förlängda arm
– Assistansia
– Inre Kraft
– Assistansteam1
– Svensk Personlig Assistans
– Personal Care

För att få personlig assistans måste du uppfylla LSS 9§.
Den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrades grundläggande behov.

Man kan också som ungdom/vuxen ha rätten till ett personligt ombud eller en god man, för att få någon som hjälper en med ens rättigheter.

LSS är en rättighetslagstiftning till skillnad från SoL som är en ramlag, där kommunerna har större möjlighet att hantera stödet utifrån sina egna riktlinjer. ”Skälig levnadsnivå” är ett statiskt begrepp som anger en miniminivå, medans ”goda levnadsvillkor” är ett bredare begrepp med ett kvalitetstänkande.
Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och andra lagar gäller lika mycket för dem som får extra hjälp av LSS. (Lagen börjar med vilka som ingår i personkretsen. Det är de personer som har rätt till att söka Stöd ur denna lag).

Sen finns det LASS också som är via Fkassan. (tex. över 20 tim /vecka personlig assistans)

FAKTA LSS
För att få LSS-insatser måste du ingå i en av personkretsarna i LSS:

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer;

  1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
  2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Personkrets nr.1

Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd:
Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Tio rättigheter/insatser enligt LSS 9 § / Viktig att känna till!

  1. Rådgivning och annat personligt stöd: En rätt till kvalificerat expertstöd av personer som förutom sin yrkeskunskap har särskild kunskap om hur det är att leva med omfattande funktionshinder. Stödet kan till exempel ges av kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, logoped, arbetsterapeut och dietist. Råd och stöd ska vara ett komplement till och inte en ersättning för t. ex. habilitering, rehabilitering och socialtjänst.
  2. Personlig assistans: Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges till personer som har omfattande funktionshinder. För den som behöver assistans mindre än 20 timmar per vecka har kommunen hela det ekonomiska ansvaret.Om man har behov av personlig assistans för sitt dagliga liv mer än 20 timmar per vecka har man rätt att få assistansersättning. Rätten till denna ersättning framgår av Lag (1993:389).
  3. Kontaktperson: En kontaktperson är en medmänniska som kan komplettera eller ersätta kontakt med anhöriga och vänner. Kontaktpersonen ska medverka till att bryta isolering genom samvaro och fritidsaktiviteter. Kontaktpersonen kan också ge råd eller vara ett informellt stöd i olika situationer.
  4. Avlösarservice i hemmet: Avlösarservice i hemmet är framför allt en insats för anhöriga, de ska få vila och få tid för annat.Insatserna kan ges både regelbundet och i akuta situationer.
  5. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet: Korttidsvistelse är dels till för att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte dels till att anhöriga ska få tillfälle till avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt t. ex. läger- eller kolonivistelse.Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Skolungdom över 12 år ska kunna få tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven.
  6. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom: Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Detta ska vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och för dem som inte kan bo hemma alls.
  7. Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad: Boendet kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formerna är gruppbostad och servicebostad. Den enskilde kan också ha rätt att få en särskild anpassad bostad anvisad av kommunen.
  8. Daglig verksamhet Personer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS.
  9. Insatserna avlösarservice, korttidstillsyn, korttidsvistelse, bostad i familjehem eller bostad med särskild service omfattar också omvårdnad. Omvårdnad innebär att man får det stöd och den hjälp man behöver i det dagliga livet och här ingår även att få känna trygghet och säkerhet.
  10. I insatserna bostad med särskild service för barn, ungdom och vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.

Personkrets nr 3

Kriterier för bedömning enligt LSS 1 § punkt 3

Personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vad avgör om man tillhör personkrets 3?
De svårigheter den enskilde har i sin dagliga livsföring och behovet av stöd utgör grunden för bedömningen.

Funktionshinder är den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt.

Varaktigt – Funktionshindret ska inte vara av tillfällig eller mer övergående natur.

Ett funktionshinder är stort om det starkt påverka flera viktiga livsområden samtidigt.

  • Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
  • Omfattande behov av stöd och service
  • Stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer.
  • Återkommande behov av stöd för att klara det som andra kan klara på egen hand.

Lagar och förordningar (källor)

– Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387)
– Lagen om assistansersättning (LASS) (1993:389)
– Förordning om assistansersättning (1993:1091)

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930387.htm

LSS och LASS:

http://www.regeringen.se/sb/d/3206

(sammanställt av Maria Hedman)

SKOLAN ÄR INTE EN SKOLA FÖR ALLA!

NU FINNS EN OFFICIELL NAMNINSAMLING DÄR DU KAN GÅ IN OCH SKRIVA UNDER, GE OSS DITT VÄLBEHÖVLIGA STÖD!!!

Landets skolor är inte en skola för alla…

När ska skolorna i vårat land förstå, när ska dom se, när ska dom lyssna!

Här är en samlad blogg för allt som borde vara så självklart för våra NPF barn och inte är det. Här är ett av startskotten på det uppror som tydligen behövs för att dessa barn och ungdomar skall få det bemötande och den hjälp som borde vara lika självklar som luften vi andas. Nu är vi inte tysta längre. Nu har vi fått nog och vill se förändringar inom snar framtid!

Besök sidan SAMUPPRORET och delge din historia, Vi behöver DIN HJÄLP- TILLSAMMANS ÄR VI STARKA, TILLSAMMANS KAN VI FÖRÄNDRA

SPRID KUNSKAP TILL SKOLORNA – KUNSKAP FÖR OSYNLIGA FUNKTIONSHINDER INOM NPF
SE MÖJLIGHETERNA, FÖRMÅGORNA…STÖTTA OCH HJÄLPA – INTE STJÄLPA!

 

Besök sidan och skriv under du också
Klicka på bilden

 

 

ADL- Tips för oss med NPF (aktiviteter i dagligt liv)

ADL är en förkortning för aktiviteter i dagligt liv eller allmän daglig livsföring och syftar på de grundläggande aktiviteter som en individ måste behärska för att kunna ha ett självständigt vardagsliv.

Begreppet ADL används i vård- och utbildningssammanhang med avseende på människor med olika former av medicinska funktionsnedsättningar.I omsorg och omvårdnad utgår man från aktivitetsområden för att klara de dagliga kraven. Dessa aktivitetsområden är:

Primär ADL

  • Personlig hygien
  • Äta
  • Kommunikation

Sekundär ADL

  • Boende
  • Arbete och utbildning
  • Fritid

Vi tänker här samla in era tips på hur aktiviteter i dagligt liv kan underlätta för våra barn och ungdomar med NPF.

Meila oss eller skriv en kommentar här nedanför vilka tips ni vill dela med er.

♥♥♥♥♥


Hygigen.

Vägra duscha – Överkänsliga mot hårda strålar från duschen.

Tips! Ta bort dusch handtaget, och duscha med vattenslangen istället. Vattnet kommer ut mycket mjukare och barnet får inga ”nålar” på huden.

Tips! det finns också olika munstycken, som har mjukare stråle och en med färg för varmt och kallt då många kan ha svårt att bedömma detta, så syns det med ljus/färg varmt – rött och kallt – blått (tror ljummet är grönt) Sen rekommenderar jag att man skaffar badkar eller badbalja, för många känns det bättre både temp och vattnet av att bada än duscha!

Tips! Om duscha är svårt kan bad gå lättare. Duschens strålar kan kännas för mycket.

Mat.

Tar upp för mycket mat.

Tips! Gör en bild med en tallrik med mycket mat på och kryssa bilden och skriv ”förmycket” sen gör man en bild med lagom med mat på och skriver ”Lagom” på.

 


På och avklädning.

Kläder över allt.

Tips! Ställ fram en korg där barnet kan lägga sin kläder i på kvällen innan sänggåendet. Om det är smutstvätt, kan man ha en korg till det. Använd gärna bilder som förtydligar vad som ska vara i korgarna.

Fridtid

Semester.

Tips! Åk i väg veckor tidigare innan den stora semestersessongen.

Tips! Skaffa en bärbar dator som barnen kan ha sina filmer, musik och favoritspel i under resan. Eller en bärbar/bil dvd-spelare för filmvisning under resan.

 


Övergripande ADL

Planering

Tips! Planering: Skaffa en pärm och samla rutiner, viktiga papper, scheman och andra saker som strukturera upp vardagen. Pärmen kan göras på olika sett beroende på barnets ålder, tillexempel i bilder eller i text eller kombinerat bil och text.




Vårdbidrag

Vårdbidrag

Om barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder har en förälder rätt till vårdbidrag under minst sex månader eller till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.

Vårdbidraget är uppdelat i två delar

  • behov av särskild tillsyn på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder
  • merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning

Har föräldern flera barn med funktionsnedsättning som inte fyllt 19 år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

När man söker vårdbidrag ska man beskriva tydligt hur mycket extraarbete man lägger ner på sitt barn i jämfört med barn utan funktionshinder. Vi har stolpat upp en del punkter som man kan utgå från. Man bör tänka på att föräldra ansvaret minskar i takt med barnets ålder.

Mer om föräldraansvar kan man läsa på Ofus – rättsinfo

TILLSYN OCH VÅRD

  • Tillsyn inne och ute
  • Medecinering
  • Omvårdnad nattetid. Behov av särskild tillsyn nattetid.
  • Besök i sjukvården eller i habiliteringsverksamhet- behandling av något slag.
  • Förhindra och avstyra situationer som kan vara farliga, både inomhus och utomhus.
  • Beredskap för att förebygga eller snabbt finnas till hands t ex vid hastiga förändringar i psykiska eller fysiska hälsotillstånd.

KOMMUNIKATION OCH SAMSPEL

  • Förmedla behov
  • Särskild aktivering eller stimulans.
  • Motiverande åtgärder i form av påminnelser, vägledning, instruktioner, uppmuntran m m.
  • Föra ett samtal
  • Upprepningar och upphakningar
  • Förklara och tolka, till exempel TV-program

BETEENDEAVVIKELSER

  • Hindrande rutiner, fixeringar och tvång
  • Utbrott
  • Starka rädslor

PLANERINGSSVÅRIGHETER

  • Tidsuppfattning
  • Minne
 Hitta/orientera sig
  • Perception/sinnesintryck

INSTRUKTIONER OCH LÄRANDE

  • Läxhjälp
  • Instruktioner, förklaringar
  • Motiverade åtgärder
  • Information till skola, vårdinstanser

VARDAGSRUTINER

  • Mat
 – Hjälp vid måltider, som t ex med finfördelning av mat, matning, hjälp att dricka samt tid för inköp och tillredning av specialkost
  • Sömn
  • På/avklädning
  • Personlig hygien
- tandborstning
  • Toalettbesök
  • Tvätt
  • Städning

ÖVRIGT

  • Myndighetskontakter
  • Föreningskostnader

MERKOSTNADER

  • Slitage
  • Borttappade eller förstörda saker
  • Om man måste gå ner i arbetstid
  • Föräldrarkurser
  • Mediciner (högkostnadsskyddet minus 200 kr)
  • Extrakläder, tvättmedel, mediciner, hjälpmedel som man bekostat själv ex.
  • Dator, speciella dataprogram/stimulansprogram, som inte bekostas av landstinget eller annan hjälpmedelsverksamhet, lamineringsapparat för tillverkning av bilder.
  • Fritidshjälpmedel, som inte bekostas av landstinget så kallade enkla hjälpmedel, som inte bekostas av landstinget.
  • Ökade telefonkostnader, t ex p g a planerings- och samordnings-samtal, samtal med läkare etc.
  • Särskilda pedagogisk utrustning som kan behövas men är dyr.
  • Högre el- och/eller vattenkostnader.

Hur ansöker man om vårdbidrag?

Ansökan om vårdbidrag görs hos försäkringskassan.

Ett läkarintyg om barnets hälsotillstånd ska bifogas ansökan. Försäkringskassan har särskilda blanketter för ansökan.

Man kan hitta många bra sidor om hur man söker och vad man ska tänka på då man söker vårdbidrag

Handikappsförbundet- Lathund för ansökan om vårdbidrag.

FUB –  För barn ungdumar och vuxna med utvecklingsstörning

Autism och Asperger – Vårdbidrag

Rbu Västmanland – Vårdbidrag

Försäkringskassans informationsblad om vårdbidrag

Andra länkar som kan vara till hjälp vid ev. Överklagan.


%d bloggare gillar detta: