© Bild ♥NPF Nina

Här är en pärm med en sida för varje dag, i dom rätta färgerna som varje veckodag står för. I pärmen sitter schemabilderna i rätt ordning som är utvalda i förväg så brukaren själv klarar att själv sätta upp sitt schema för nästa dag.

© Bild ♥NPF Nina

För att ha ordning på alla bilder kan man ha dem lådor med olika fack där man har märkt upp dom olika kategorierna så det går snabbt kan hitta rätt bilder när dom behövs.

© Bild ♥NPF Nina

Scheman med pictogram bilder.                          © Bild Tess

© Bild ♥NPF Nina

För att tydligt visa händelser som är återkommande och som behöver stöttas lite extra kan man göra några ”sago-böcker” som handlar om brukarn i olika situationer som hon känner igen sig i. Här är några exempel; ”Sandra på morgonen” och ”Sandra på kvällen” och ”Sandra i skolan” och ”Sandra rider”

© Bild ♥NPF Camilla

En enklare variant av bildstöd är att ha några få bilder som visar dagens innehåll i stora drag. Här är bilderna kombinerade med text för de barn som kan läsa lite.

© Bild Tess

Exempel på övriga ställen som man kan använda bildstöd på är;

• Toaletten – Hygienrutiner
• På & Avklädnings scheman – bilder som visar i vilken ordning man klär på och av sig.
• Ordning & reda – Bilder som visar var saker och ting finns
• Vid mat situationer
• I affären- Vad skall handlas osv

Vad behövs för att göra bilder:

• Bildprogram (ev. utskrivet från HAB)
• Digitalkamera – Gör personliga bilder
• Skrivare för färg (alt multiskrivare – kopiator)
• Laminerings apparat samt lamineringsplast
• Färgade papper för veckoschemat
• Kopieringspapper
• Sax
• Kardborre tejp

Det ser olika ut i olika landsting hur man får tillgång till dessa bilder. För det mesta skrivs dem ut via den Habilitering i det landsting man tillhör men det förekommer också att man får låna en pärm med ett formulär  som man fyller i vilka bilder av Nilbilder, pictogrambilder  eller pcs-bilder som man behöver och sedan får man dem hemskickade från habiliteringen.

De flesta bilderna är ganska lika varandra och fungerar på nästan samma sett men ett program, Pictogram skiljer sig en del mot de övriga. Dessa bilder är tecknade  i vitt mot svart bakgrund. Äldre barn och ungdomar väljer oftast Pictogram än de färgglada ritade bilder som exempel Boardmaker.

I vissa program kan man dessutom lägga in egna foto och bilder som passar den enskilda individen.

Läs även ”Tips & idér på bildstöd”

Pictogram.

Pictogram är ett system av bildliknande grafiska symboler tecknade i vitt mot svart bakgrund.

Varje symbol står för ett ord eller begrepp. Pictogram kan användas som
- stöd för kognition, minne,
- alternativ till det skrivna språket för den som annars uttrycker sig med Tecken som AKK i närkommunikation,
- skyltning i offentlig miljö.

Webbsida:  Pictooline

Nilbild.

Det svenska Nilbild består av cirka 600 symboliska färgteckningar. Teckningarna är indelade enligt ämne i 32 grupper. Bildsamlingen består av bilder som lämpar sig både för barn och vuxna.

Olika webbsidor för Nilbilder: Nilbilder & Webb-hida

PCS-bilder.

PCS-bilder är enkla ritade bilder. På finska finns över 9000 PCS-bilder tillgängliga, både i färg och svartvita.

Widgit.

Syftet med symbolsystemet Widgit är att förklara betydelsen av ett skrivet ord med hjälp av en symbol. Symbolerna har därför designats så enkla och rena som möjligt med fokus på förklaringen av ordet och utan onödig information.

Den svenska versionen av symbolsystemet utvecklas av Hargdata AB (www.hargdata.se) och symbolerna har funnits tillgängliga på svenska sedan år 2000. Programvaror där Widgit symbolsystem ingår används i dag i många skolor och andra verk- samheter över hela landet.

Symbolsystemet innehåller idag mer än 10 000 symboler och utökas kontinuerligt utifrån önskemål från användarna. Pdf-fil

Webbsida: Hargata Widgit

Boarmaker.

Boarmaker är ett program för att skapa underlag för kommunika- tion med symboler. Över 3000 bilder finns i programmet, både i svart-vitt och i färg. Det är möjligt att utöka bilddatabasen med egna bilder. Genom att använda de färdig ritade tomma överlägg som finns i programmet går det enkelt att skapa egna överlägg till många olika talapparater. Pdf-fil

In Print.

In Print är ett mångsidigt redskap för att skapa ”trycksaker” med bilder och symboler som används för kommunikation. In Print är ett kraftfullt redskap för att skapa böcker, nyhetsblad, scheman, veckobrev, bildstödskarotr, överlägg till samtalsapparater mm. Talsyntes med rösten Ingrid ingår. Pdf-fil

AS/Aspberger Syndrom betraktas som en lindrig form av autism eller som autism hos normal- eller välbegåvade personer. As personer har i regel vanlig begåvning (normal) men med följande gemensamma svårigheter, begränsning i förmåga till socialt umgänge, begränsande intressen,tvångsmässighet, tal och språk och kommunikationsproblem, samt motorisk klumpighet. Trots normal intelligens har de svårigheter med förmågan till inlevelse, att få sammanhang och mening i sina upplevelser, att kunna organisera sin tillvaro. Detta leder till problem i kontakten med andra människor, men oxå svårigheter att klara vardagens, skolans och yrkeslivets krav. Vid AS har man oftast haft en normal tal och språkutveckling innan tre års åldern.

Mer om Aspberger Syndrom kan ni läsa här

HFA- Högfungerande autism, har haft en mer avvikande utveckling vad det gäller tal och språk utvecklingen, i de första levnadsåren.As och HFA kan båda definieras som autism hos normal och välbegåvade personer. Istället för HFA är det egentligen mer riktigt att säga högfungerande person med autism. Anledningen är att det är personen som är högfungerande. Högfungerande beskriver alltså inte vilken svårighetsgrad autismen har.

AS är en diagnos som finns beskriven med ett antal diagnoskriterier. HFA är däremot inte en egen diagnos. Den egentliga diagnosen heter autistiskt syndrom. Med andra ord så är dessa två lika i vuxen ålder skiljer sig i småbarns åldern

Autistiska drag: Vid autistiska drag uppfylls inte kriterierna för diagnosen autism eller AS. Ibland bedömer läkarna att ett barn har en störning inom autismspektrumet, men att barnet inte uppfyller alla kriterier för autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom. Då kan diagnosen istället bli autismliknande tillstånd, atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen.

Autism: Pratar inte eller oförståligt tal innan 3:års åldern samt sen utveckling.

Mer om autism kan ni läsa här

Här kan ni läsa mer om Diagnoskriterie

(Fakta är hämtat från HjärtefrågorNPF  A Calen mfl)

Exempel på assistans bolag är:

- Din förlängda arm
- Assistansia
- Inre Kraft
- Assistansteam1
- Svensk Personlig Assistans
- Personal Care

För att få personlig assistans måste du uppfylla LSS 9§.
Den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrades grundläggande behov.

Man kan också som ungdom/vuxen ha rätten till ett personligt ombud eller en god man, för att få någon som hjälper en med ens rättigheter.

LSS är en rättighetslagstiftning till skillnad från SoL som är en ramlag, där kommunerna har större möjlighet att hantera stödet utifrån sina egna riktlinjer. ”Skälig levnadsnivå” är ett statiskt begrepp som anger en miniminivå, medans ”goda levnadsvillkor” är ett bredare begrepp med ett kvalitetstänkande.
Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och andra lagar gäller lika mycket för dem som får extra hjälp av LSS. (Lagen börjar med vilka som ingår i personkretsen. Det är de personer som har rätt till att söka Stöd ur denna lag).

Sen finns det LASS också som är via Fkassan. (tex. över 20 tim /vecka personlig assistans)

FAKTA LSS
För att få LSS-insatser måste du ingå i en av personkretsarna i LSS:

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer;

1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Personkrets nr.1

Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd:
Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Tio rättigheter/insatser enligt LSS 9 § / Viktig att känna till!

1. Rådgivning och annat personligt stöd: En rätt till kvalificerat expertstöd av personer som förutom sin yrkeskunskap har särskild kunskap om hur det är att leva med omfattande funktionshinder. Stödet kan till exempel ges av kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, logoped, arbetsterapeut och dietist. Råd och stöd ska vara ett komplement till och inte en ersättning för t. ex. habilitering, rehabilitering och socialtjänst.
2. Personlig assistans: Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges till personer som har omfattande funktionshinder. För den som behöver assistans mindre än 20 timmar per vecka har kommunen hela det ekonomiska ansvaret.Om man har behov av personlig assistans för sitt dagliga liv mer än 20 timmar per vecka har man rätt att få assistansersättning. Rätten till denna ersättning framgår av Lag (1993:389).
3. Kontaktperson: En kontaktperson är en medmänniska som kan komplettera eller ersätta kontakt med anhöriga och vänner. Kontaktpersonen ska medverka till att bryta isolering genom samvaro och fritidsaktiviteter. Kontaktpersonen kan också ge råd eller vara ett informellt stöd i olika situationer.
4. Avlösarservice i hemmet: Avlösarservice i hemmet är framför allt en insats för anhöriga, de ska få vila och få tid för annat.Insatserna kan ges både regelbundet och i akuta situationer.
5. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet: Korttidsvistelse är dels till för att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte dels till att anhöriga ska få tillfälle till avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt t. ex. läger- eller kolonivistelse.Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Skolungdom över 12 år ska kunna få tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven.
6. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom: Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Detta ska vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och för dem som inte kan bo hemma alls.
7. Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad: Boendet kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formerna är gruppbostad och servicebostad. Den enskilde kan också ha rätt att få en särskild anpassad bostad anvisad av kommunen.
8. Daglig verksamhet Personer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS.
9. Insatserna avlösarservice, korttidstillsyn, korttidsvistelse, bostad i familjehem eller bostad med särskild service omfattar också omvårdnad. Omvårdnad innebär att man får det stöd och den hjälp man behöver i det dagliga livet och här ingår även att få känna trygghet och säkerhet.
10. I insatserna bostad med särskild service för barn, ungdom och vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.

Personkrets nr 3

Kriterier för bedömning enligt LSS 1 § punkt 3

Personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vad avgör om man tillhör personkrets 3?
De svårigheter den enskilde har i sin dagliga livsföring och behovet av stöd utgör grunden för bedömningen.

Funktionshinder är den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt.

Varaktigt – Funktionshindret ska inte vara av tillfällig eller mer övergående natur.

Ett funktionshinder är stort om det starkt påverka flera viktiga livsområden samtidigt.

• Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
• Omfattande behov av stöd och service
• Stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer.
• Återkommande behov av stöd för att klara det som andra kan klara på egen hand.

Lagar och förordningar (källor)

- Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387)
- Lagen om assistansersättning (LASS) (1993:389)
- Förordning om assistansersättning (1993:1091)

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930387.htm

LSS och LASS:

http://www.regeringen.se/sb/d/3206

(sammanställt av Maria Hedman)

Landets skolor är inte en skola för alla…

När ska skolorna i vårat land förstå, när ska dom se, när ska dom lyssna!

Här är en samlad blogg för allt som borde vara så självklart för våra NPF barn och inte är det. Här är ett av startskotten på det uppror som tydligen behövs för att dessa barn och ungdomar skall få det bemötande och den hjälp som borde vara lika självklar som luften vi andas. Nu är vi inte tysta längre. Nu har vi fått nog och vill se förändringar inom snar framtid!

Besök sidan SAMUPPRORET och delge din historia, Vi behöver DIN HJÄLP- TILLSAMMANS ÄR VI STARKA, TILLSAMMANS KAN VI FÖRÄNDRA

SPRID KUNSKAP TILL SKOLORNA – KUNSKAP FÖR OSYNLIGA FUNKTIONSHINDER INOM NPF
SE MÖJLIGHETERNA, FÖRMÅGORNA…STÖTTA OCH HJÄLPA – INTE STJÄLPA!

Besök sidan och skriv under du också
Klicka på bilden

Begreppet ADL används i vård- och utbildningssammanhang med avseende på människor med olika former av medicinska funktionsnedsättningar.I omsorg och omvårdnad utgår man från aktivitetsområden för att klara de dagliga kraven. Dessa aktivitetsområden är:

Primär ADL

• Personlig hygien
• Äta
• Kommunikation

Sekundär ADL

• Boende
• Arbete och utbildning
• Fritid

Vi tänker här samla in era tips på hur aktiviteter i dagligt liv kan underlätta för våra barn och ungdomar med NPF.

Meila oss eller skriv en kommentar här nedanför vilka tips ni vill dela med er.

♥♥♥♥♥

Hygigen.

Vägra duscha – Överkänsliga mot hårda strålar från duschen.

Tips! Ta bort dusch handtaget, och duscha med vattenslangen istället. Vattnet kommer ut mycket mjukare och barnet får inga ”nålar” på huden.

Tips! det finns också olika munstycken, som har mjukare stråle och en med färg för varmt och kallt då många kan ha svårt att bedömma detta, så syns det med ljus/färg varmt – rött och kallt – blått (tror ljummet är grönt) Sen rekommenderar jag att man skaffar badkar eller badbalja, för många känns det bättre både temp och vattnet av att bada än duscha!

Tips! Om duscha är svårt kan bad gå lättare. Duschens strålar kan kännas för mycket.

Mat.

Tar upp för mycket mat.

Tips! Gör en bild med en tallrik med mycket mat på och kryssa bilden och skriv ”förmycket” sen gör man en bild med lagom med mat på och skriver ”Lagom” på.

På och avklädning.

Kläder över allt.

Tips! Ställ fram en korg där barnet kan lägga sin kläder i på kvällen innan sänggåendet. Om det är smutstvätt, kan man ha en korg till det. Använd gärna bilder som förtydligar vad som ska vara i korgarna.

Fridtid

Semester.

Tips! Åk i väg veckor tidigare innan den stora semestersessongen.

Tips! Skaffa en bärbar dator som barnen kan ha sina filmer, musik och favoritspel i under resan. Eller en bärbar/bil dvd-spelare för filmvisning under resan.

Övergripande ADL

Planering

Tips! Planering: Skaffa en pärm och samla rutiner, viktiga papper, scheman och andra saker som strukturera upp vardagen. Pärmen kan göras på olika sett beroende på barnets ålder, tillexempel i bilder eller i text eller kombinerat bil och text.

Om barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder har en förälder rätt till vårdbidrag under minst sex månader eller till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.

Vårdbidraget är uppdelat i två delar

• behov av särskild tillsyn på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder
• merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning

Har föräldern flera barn med funktionsnedsättning som inte fyllt 19 år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

När man söker vårdbidrag ska man beskriva tydligt hur mycket extraarbete man lägger ner på sitt barn i jämfört med barn utan funktionshinder. Vi har stolpat upp en del punkter som man kan utgå från. Man bör tänka på att föräldra ansvaret minskar i takt med barnets ålder.

Mer om föräldraansvar kan man läsa på Ofus - rättsinfo

TILLSYN OCH VÅRD

• Tillsyn inne och ute
• Medecinering
• Omvårdnad nattetid. Behov av särskild tillsyn nattetid.
• Besök i sjukvården eller i habiliteringsverksamhet- behandling av något slag.
• Förhindra och avstyra situationer som kan vara farliga, både inomhus och utomhus.
• Beredskap för att förebygga eller snabbt finnas till hands t ex vid hastiga förändringar i psykiska eller fysiska hälsotillstånd.

KOMMUNIKATION OCH SAMSPEL

• Förmedla behov
• Särskild aktivering eller stimulans.
• Motiverande åtgärder i form av påminnelser, vägledning, instruktioner, uppmuntran m m.
• Föra ett samtal
• Upprepningar och upphakningar
• Förklara och tolka, till exempel TV-program

BETEENDEAVVIKELSER

• Hindrande rutiner, fixeringar och tvång
• Utbrott
• Starka rädslor

PLANERINGSSVÅRIGHETER

• Tidsuppfattning
• Minne
 Hitta/orientera sig
• Perception/sinnesintryck

INSTRUKTIONER OCH LÄRANDE

• Läxhjälp
• Instruktioner, förklaringar
• Motiverade åtgärder
• Information till skola, vårdinstanser

VARDAGSRUTINER

• Mat
 – Hjälp vid måltider, som t ex med finfördelning av mat, matning, hjälp att dricka samt tid för inköp och tillredning av specialkost
• Sömn
• På/avklädning
• Personlig hygien
- tandborstning
• Toalettbesök
• Tvätt
• Städning

ÖVRIGT

• Myndighetskontakter
• Föreningskostnader

MERKOSTNADER

• Slitage
• Borttappade eller förstörda saker
• Om man måste gå ner i arbetstid
• Föräldrarkurser
• Mediciner (högkostnadsskyddet minus 200 kr)
• Extrakläder, tvättmedel, mediciner, hjälpmedel som man bekostat själv ex.
• Dator, speciella dataprogram/stimulansprogram, som inte bekostas av landstinget eller annan hjälpmedelsverksamhet, lamineringsapparat för tillverkning av bilder.
• Fritidshjälpmedel, som inte bekostas av landstinget så kallade enkla hjälpmedel, som inte bekostas av landstinget.
• Ökade telefonkostnader, t ex p g a planerings- och samordnings-samtal, samtal med läkare etc.
• Särskilda pedagogisk utrustning som kan behövas men är dyr.
• Högre el- och/eller vattenkostnader.

Hur ansöker man om vårdbidrag?

Ansökan om vårdbidrag görs hos försäkringskassan.

Ett läkarintyg om barnets hälsotillstånd ska bifogas ansökan. Försäkringskassan har särskilda blanketter för ansökan.

Man kan hitta många bra sidor om hur man söker och vad man ska tänka på då man söker vårdbidrag

Handikappsförbundet- Lathund för ansökan om vårdbidrag.

FUB –  För barn ungdumar och vuxna med utvecklingsstörning

Autism och Asperger – Vårdbidrag

Rbu Västmanland – Vårdbidrag

Försäkringskassans informationsblad om vårdbidrag

Andra länkar som kan vara till hjälp vid ev. Överklagan.

Det kan vara härliga citat från våra barn med NPF, händelser och annat som får oss att Le och känna att vi är unika.

Har du varit med om något som är värt att uppmärksamma?

Kommentera detta inlägg eller maila oss på HjärtefrågorNPF

♥♥♥

Frökens diagnos

Härom veckan berättade sonens fröken att han hade diagnostiserat henne med aspergers, skrivit ner det på ett papper och lämnat till skolans rektor så att alla skulle få veta att hon hade det. *skratt*!

Anledningen till detta var att hon inte kunde blanda maten, var petig med maten, inte tyckte om höga ljud och att hon inte tyckte om att lapparna till deras scheman blev olika stora eller olika i formen…. snacka om reflektion. Så för att reta sin fröken hade han dessutom gjort några runda lappar och bytt ut de annars fyrkantiga på sitt dagsschema den dagen.
Han går på en skola för barn med aspergers syndrom…

//Lena

♥♥♥

”-Vilken härlig musik, pappa! Den är som en kyss, på hjärnan!!!”

Ord från en pojke med autism 26/9-08

♥♥♥

Svett och skit mellan tårna men en glad mun gör livet gott”

Ord från en pojke med autism okt 2010

♥♥♥

Klarspråk från en medveten liten donna….. En flicka i klassen undrade varför veckodagstavlan fanns där ?? Den lilla donnan rusar fram och enkelt säger : Jag behöver den, för att jag har adhd och magkatarr….:) // Lotta

♥♥♥

Junior till sin mormor;
-Mormor, varför har du gett pengar till Rädda barnen?
-Men jag vill ju hjälpa barn som har det svårt, svarar mormor
Sonen igen;
-Varför räddade du inte mig från min halvgalna mamma?

//Lenaeff

♥♥♥

En dag i skolan fick min dotter inte sin vilja igenom.

Då tittar hon på sin lärare och säger

”Min pappa säger aldrig nej till mej!” (Så sant så sant  )

♥♥♥

Polisen stormar banken.

En gång när min flicka var 3 år så var vi på banken för att kolla upp huslån, vi satt inne på ett rum & diskuterade & jag hade som vanligt fullt upp med att försöka hålla henne nått så när lugn & inte pilla på allt. ”Banktanten” sa då till mig att låt henne gå omkring & undersök rummet, här finns inget som kan gå sönder. Jag släppte henne & hon gick & kröp runt & utforskade stället.
Vi kom överens om huslånet & skulle bege oss iväg för att återkomma 2 dagar senare för att skriva på papperna.

När 2 dagar gått & vi kom tillbaka in i samma rum med samma ”banktant” så släppte jag tösen så hon kunde hålla på med ”sitt”.
Då utbrister ”banktanten” ett högljutt -NEJ, du måste ha koll på henne.
Jag såg väll lite undrande ut eftersom hon tillät det förra gången vi var där…… Hon berättade då att 5 minuter efter att vi hade gått 2 dagar tidigare så hade polisen kommit & stormat banken…….
Det visade sig då att någon hade tryckt på det tysta tjuvlarmet som sitter under skrivbordet medans vi var där.
Min tös hörde ju vad som berättades & sa högt & tydligt -Den knappen vet jag va den är, ska jag visa?! :/

Poliserna hade bara skrattat när dom fick höra att tjuven var en 3-åring med napp i munnen. 

//Pernilla

♥♥♥

Mormor vinkar.

När tösen min var 4 & lillebror var 1 så hade vi precis varit på besök hos min mor & hon stod glatt & vinkade åt oss när vi körde därifrån. Tösen sa då -Varför vinkar mormor alltid på mig men aldrig på lillebror? Jag frågade varför hon trodde att mormor inte vinkade på lillebror också… Hon svarade att mormor vinkar ju bara med en hand & dom var ju 2, hon & lillebror. Jag pratade med min mamma i telefon senare & nämnde det skrattandes för henne & hon sa att nästa gång skulle hon vinka med båda händerna. Nästa gång vi var där & skulle köra hem så sträcker mormor (iklädd ett linne upptill) upp båda armarna högt i luften & vinkar för fullt då min dotter utbrister -Varför vinkar mormor på 4 ställen & till 4 personer när vi bara är 3 i bilen??? Jag frågade hur hon nu menade eftersom jag inte fattade nått, varpå hon svarar -Jo hon vinkar både med händerna & det som hänger under armarna (gäddhänget). Tur att jag inte körde i diket så som jag skrattade…….

//Pernilla

♥♥♥

112

Sonen var hos skolsyster när han skulle ta en trippelspruta som vi låg efter med. Skolsyster trugade och bad, men han ville inte ta nån spruta. Han satt på hennes stol vid skrivbordet och plockade med telefonen, skolsyster och jag pratade om att skjuta upp alltihop.
” Hjälp, jag vill inte ta nån spruta!” ropade Sonen högt i telefonen.
Syster undrade om han verkligen pratade med nån i andra änden, och tog luren.
Hon hade SOS-alarm i andra änden, som undrade vad som försegick.
Skolsyster fick be om ursäkt för felringningen och blev lite rosa om kinderna.
” Jag sa ju att jag inte ville ta nån spruta” upprepade Sonen igen.
Ja…det förstod både skolsyster, mamma och alarmoperatören nu =)
Att lära barnen om 112 kan vara på både gott och ont ♥

//Mia

♥♥♥

Pinsamt

Nä vår LSS-handläggare skulle komma första gången, så hage jag förberett dottern bra, tyckte jag…. Dagen innan pratade vi om att hon skulle komma, så jag sa till henne att hon skulle säga som det var (hon tyckte under den perioden att vi bråkade för mycket)…. När handläggaren väl kom, så berättade Dottern som det var, och jag berömde henne, som berättade……Då tittade hon på mig, och utbrast : ” Men du sa ju att jag skulle säga så”…….. Tror ni jag ville försvinna ??? Ha,ha,ha…..Som tur var förstod handläggaren

//Lotta

♥♥♥

Det finns en hel del namngivna, nu levande, kända personer som man kan hitta på Internet och som uppges ha neuropsykiatriska svårigheter  som ADHD/ADD. Några av dessa är bla Tom Cruise, Cher, John Lennon, Whoopi Goldberg, Robin Williams, Carl Lewis, Suzanne Somers och Sylvester Stallone, Woody Allen, Bob Dylan
Al Gore.

Inom idrottens värd är den mest kända nu levande personen med ADHD, Michael Fred Phelps II som har tagit flera medaljer i OS 2004 och 2008.

Michael Jackson sägs också ha haft någon form av NPF diagnos under sin tid som känd musiker.

Men det finns också ett antal historiska personer som ofta omnämns i seriösa sammanhang och antas ha haft neuropsykiatriska problem. Av förklarliga skäl är det lättare att identifiera tics än hyperaktivitet varför flera historiska personer tros ha haft Tourettes syndrom. En av dessa är kejsare Claudius I som sägs ha haft ett häftigt humör, ryckningar och olika läten för sig. Mozart är en annan person som ofta nämns och san skall ha haft ett tvångsmässigt beteende, olika former av tics och mycket rastlös. Ytterligare historiskt kända personer som tros ha haft Tourettes syndrom är Napoleon, Peter den store och Moliére.Men Albert Einstein är nog den mest kända som omnämns ofta i samband med Aspergers syndrom. I Sverige sägs det  att kung Karl den XII hade Aspbergers syndrom.

(Fakta rutan är hämtad från Expressen)

- AUTISMSPEKTRUM- Handbok för föräldrar och professionella av Lorna Wing
Kostar ca 180 kr hos Bokus
”Lorna Wing var den första forskare som förstod att autism inte bara är ett tillstånd utan att det handlar om ett helt spektrum till vilket hör Aspergers syndrom och s.k autistiska drag. Hon la därvid grunden till uppfattningen att det berör många människor.”

- En riktiga människa av Gunilla Gerland
Kostar ca 175 kr på Bokia
”Att vara så övergiven, så oskyddad, så utsatt som detta barn som här beskrivs, ter sig för de flesta människor helt obegripligt. Varför såg ingen, varför förstod ingen – hur kunde detta fortgå?
Denna bok är en upprättelse – både för den kvinna som skrivit boken – och för andra som kämpar med känslan att ”inte vara som andra” och mot människors oförmåga att förstå.”

- Arbeta med Aspergers syndrom – Hantverket och den professionella rollen av Gunilla Gerland
Kostar ca 380 kr hos Pavus utbildning
Detta är en seriös och lättläst, och bitvis rolig bok i ämnet. Den vänder sig till alla yrkeskategorier som kommer i kontakt med barn ungdomar och vuxna med autismspektrumtillstånd.

- Den kompletta guiden till Aspergers syndrom av Tony Attwood
Kostar ca 360 kr på Adlibris
”Detta är verkligen den fullständiga handboken för alla som behöver kunskap om Aspergers syndrom.” Författarens hemsida: Tony Attwood

- Explosiva barn, ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar av Ross W Greene
Kostar ca 210 kr hos Bokus

- Vilse i skolan, hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt av Ross W Greene
Kostar ca 250 kr hos Bokus

- När jag blir stor ska jag bli Askungen om ett barn med autism av Birgitha Lindgren
Kostar ca 69 kr hos Adlibris
Boken handlar om en flicka som föds med en ovanlig förkalkning i hjärnan och drabbas av epilepsi. Efter operation går epilepsin tillbaka men hennes pesonlighetsdrag är annorlunda. Hon är autistisk. Följ mammans berättelse om sin dotter om de vedermödor och glädjeämnen som dottern ger. Boken är enkel att läsa och riktar sig alla för att öka kunskapen och förståelsen om autistiska barn och om hur de känner och tänker.

- ”Är jag normal, mamma?” Att se, förstå och möta en flicka med ADD av Malene Larssensom
Malene berättar om sin dotter innan och efter att hon får diagnosen ADD
Kostar 185 kr hos Adlibris.

-Flickor med AD/HD av Kathleen G. Nadeau m.fl.
Kostar  från ca 334-409  kr Prisjakt

Flickor med AD/HD är vanligare än man tror, även om relativt få fall får denna diagnos. Dels därför att flickornas svårigheter är annorlunda än AD/HD-pojkarnas, och inte lika störande för omgivningen. Men också för att flickor ofta lyckas dölja sitt handikapp bakom en god allmän begåvning eller stenhård yttre disciplin.

Hur hittar vi dessa flickor, och vilken typ av hjälp behöver de? Kathleen Nadeau och hennes medarbetare ger oss här en överblick över problemet, och förslag till insatser för att synliggöra dessa flickor och ge dem möjlighet att utvecklas med bibehållen självkänsla trots sina svårigheter med att skapa organisation och struktur i tillvaron.

Boken vänder sig till alla som i sitt arbete eller dagliga liv möter barn och ungdomar med svårigheter att strukturera tillvaron och hantera problem i skola och umgänge.

- Mamma, är det där ett djur eller en människa? av Hilde De Clercq
Pris 142 kr hos Bokus
om överselektivitet och autism- ”När Hilde började inse att hennes son Thomas tänkte på ett annat sätt än hennes äldre barn, prövade hon att följa hans sätt att tänka och fö rsöka anpassa sig till det. Hon lärde sig att den spontana överföringe n av färdigheter från ett sammanhang till ett annat kan vara praktiskt taget omöjligt att göra för ett barn med autism”

- Omsorg utan våld, Konsten att möta människor med autism av Elisabeth Råberg.
Boken finns att beställa här….Autismkonsulten Aspered
Elisabeth Råberg som ät journalist och mamma till två pojkar med autism och som sedan blev verksamhetschef för en LSS verksamhet.
Boken är såväl en personlig skildring av ett lidande och en kamp med sina söner som tragiskt utsattes för oförståelse och våld. Men även som en faktabok om hur vi kan ge barn med autism diagnoser en både värdig och medmänsklig och empatisk omsorg. ”Gripande, infonyttig och lämnar ingen oberörd!”

-Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder av Bo Hejlskov Elvén
Pris 142kr hos Adlibris
”Problemskapande beteende stör det normala samspelet mellan människor, och förekommer ofta vid psykiska eller neuropsykiatriska störningar av olika slag. Det kan vara allt från relativt beskedliga tics till vredesutbrott, olydnad, självskadande beteende eller bisarrt uppträdande, och är ett stort problem i många pedagogiska verksamheter. Även föräldrar till barn med särskilda behov kan ha svårt att veta hur man ska handskas med beteendeproblem. Denna bok ger dels en ram för förståelse av olika typer av problemskapande beteende, dels enkla metoder för att förebygga och hantera dessa beteenden”. Läs mer om boken på studentlitteratur.se

- Vad hände med Kalle en pappa berättar av Fredrik Hjälm
Kostar 183 kr hos Bokus

- Det räcker inte med kärlek en mammas kamp för sin son av Jenny Lexhed
Kostar från 42 kr  hos Adlibris

- Kärleken till ett annorlunda barn av Thomas Filipsson och Mats Willner
Kostar 198 hos Thomas Filipsson
Två berättelser om två pappor berättar om sin kärlek till ett annorlunda barn.

Läs även Boktips för barn och Mer läsvärt

*********

Diskussionerna i den slutna gruppen om boktips har pågått ett tag och därför vill jag nu sammanställa dessa fina boktips här på NPF bloggen så att alla våra läsare kan ta del av dem.

Lästips för både syskon och föräldrar (DN 2006-10-14)

Har du fler tips? Maila oss på NPF om vilka böcker du vill tipsa om tillsammans med en liten informationtext om boken, om det är en fakta bok osv.

MAILA TILL HjärtefrågorNPF

//AdminCamilla på NPF